Rapport från tillverkningen av hammaren i Gravendal - 1988
LARS HELLSING
Första dagarna i mars i år ringde mig Börje Hellsing, Rättvik och föreslog att jag skulle komma upp till honom och titta på arbetena med hammaren. Det är Börje, som är arbetschef och ledare för bygget. "Arbetena är bra på väg, tidtabellen håller fint," sade han. "Det kan vara lämpligt med en rapport till medlemmarna i släktföreningen", fortsatte han. Jag var inte sen att förvandla ord till handling. Den 10 mars tog jag tåget upp till Rättvik. Börje mötte vid stationen och sedan tog vi oss upp till Lustigsgården, Ingrids och Börjes trivsamma hotell på Lerdalshöjden.
Dagen därpå tog vi Börjes BMW till Boda, där arbetena med hammaren utförs på Lenåsen hos träarbetaren Knuts Hans Hansson. Till hjälp har han smeden Ted Arnmark och snickaren Bo Wester. De herrarna är inte vilka som helst utan skickliga yrkesmän med stort kulturintresse.
Knuts Hans Hansson är i 50-årsåldern, av smedsläkt på mödernet och med byggmästarpåbrå på fädernet. Han är tusenkonstnär, specialist på uppförande av äkta gärdesgårdar. Han har byggt ett 80-tal timmerhus samt som konsthantverkare täljt och slipat 5000 smörknivar, vilka levererats till 18 länder. Därtill kommer att han är en hängiven jägare, som fällde 13 älgar hösten 1987.
Smeden Ted Arnmark är inte mindre kvalificerad. Han har gesällbrev i konstsmide från Dals-Långed, 3 års utbildning på konstskola samt studier och stilhistoria. Under 1982-84 arbetade han i Tyskland och Schweiz. Han har även stått för utsmyckningen av simhallen i Sälen.
Till Knuts Hans Hanssons hjälp står dessutom Bo Wester, skicklig träarbetare. Man kan lugnt säga, att tillverkningen av hammaren ligger i goda händer.
När resterna av hammaren i september 1987 togs tillvara, fanns endast de delar som tillverkats av järn i behåll, exempelvis skovlar till vattenhjulet, hammarstativet, själva hammaren och banden, som omgärdade axeln. Alla trädelar, bl.a. vattenhjulet och axeln hade brunnit upp vid den eldsvåda, som drabbade hammaren på 40-talet. I tillverkningsprocessen dominerar därför träarbetena.
Väl framme vid Lenås blev jag glatt överraskad av hur långt arbetena fortskridit. I en ekonomibyggnad har axeln färdigställts; 8,40 m lång och 80 cm i diameter med en vikt av 3,8 ton. Virkesåtgången uppskattades till 4,7 kubikmeter. Även vattenhjulet är klart och har tillverkats i fyra sektioner.
Det kommer hopsatt att ha en diameter av 4,20 m. Av intresse är att virket till hjulet härrör från 1400-talet, hämtat av Hansson på Gärdebygården.
Smeden har tillverkat nya skovlar till hjulet samt bultar och beslag, som skall komplettera de järndetaljer, som fmns kvar från den ursprungliga hammaren.
Det var intressant att uppleva med vilket engagemang och aktning för de kulturhistoriska värdena våra hammartillverkare gripit sig an sina uppgifter.
Avsikten är att hammaren ska monteras på en trailer på tillverknings-platsen och transporteras till Gravendal i slutet av maj månad i år.
Innan hammaren kan sättas på plats i Gravendal ska markarbeten utföras där och ett stängsel sättas upp som omgärdar hammaren. För dessa arbeten kommer Börje att anlita särskild arbetskraft.
En ovärderlig insats för hammaren gör Börje som arbetschef. Hans tidigare erfarenhet av mångårigt arbetschefsskap inom anläggningsbranchen kommer här till sin rätt. Han gör ritningar på de olika detaljerna till hammaren, han inspekterar arbetena och entusiasmerar sina medarbetare.
Goda skäl talar för att hammaren ska programenligt kunna invigas den 23 juli l988.
Skrivet av: Clas Hellsing. Källa: Hellsingboken.
