Örebro län, Ljusnarsberg sn, Hörken

Nya Kopparberg härad

Uppgift från Geografiskt statistiskt handlexikon Rosenberg 1882:

Hörken.

Norra Hörken, Södra Hörken., två insjöar i nordligaste delen af Örebro län vid gränsen till Dalarne, s. om det malmrika Grängesberget, förenade genom en kort kanal.

Södra Hörken

Afrinner genom Högforselfven och Norra H. genom Hörkselfven, hvilka sedermera, jemte andra, bilda Storån. Här i Ljusnarsbergs sn och Nya Kopparbergs blg löpa Frövi-Ludvika jernväg och Bergslagernas jernväg, hvilka skära hvarandra ofvanför Hörk eller Hörken, station på Frövi-Ludvika banan vid sjön S. Hörken, 7 mil n. om F. och 2,2 mil s. om L. Platsen är äfven poststation (kallad Hörk) och telegrafstation. Vid Hörkselfven, något s.v. om nämda station ligger på andra banan Bergslags Hörkens jernvägs, - post- och telegrafstation, 8,8 mil s.v. om Falun och 35,9 mil n.o. om Göteborg.

Norra Hörken

Byn Norra Hörken ligger vid liknämda sjön. Hörkens qvarn eges under Löfnäs. Hörkens masugn vid Bergslags Hörkens station är tax. 34,000 kr., Hörkens såg 2,000 kr. - Från Bergslags Hörkens station utgår åt vester Säfsnäs jernväg.

Hörks masugn - en industriell anläggning med gamla anor

Nära Hörken fanns Hörks hytta. En masugn som sedan 1905 tillhörde AB Hörks Masugn. 4.283 ton tackjärn och 46 ton gjutgods tillverkades år 1908. Cirka 50 arbetare varav hälften för kolning.

Vid ett besök i Hörken kan man inte gärna underlåta att avlägga en visit i den gamla ärevördiga tackjärnshyttan, egentligen platsens enda industriella anläggning.

Tillståndet att anlägga en tackjärnshytta vid Hörken beviljades år 1766 och redan 1771 var den efter tidsförhållandena synnerligen storartade anläggningen färdig och togs genast i bruk.

Vid denna tid torde emellertid hyttan drivits under mycket primitiva former. Bl.a. saknades såväl blåsmaskin som värmeapparat och de enda hjälpmedel som i den vägen funnos att tillgå, voro vanliga bälgar, varjämte man även stundom betjänade sig utav s.k. kallbläster.

Även rostugn och malmkross saknades, varför t.o.m. en så enkel sak som malmens första beredning vållade mycket besvär.

Malmen måste nämligen rostas i gropar och sönderslås till lagom grovlek för hand. På hyttspråket kallades detta att "boka" malmen, ett arbete vartill i första hand krävdes en god hammare och ett par starka armar.

I början 1800-talet, antagligen år 1821, genomgick hyttan en välbehövlig reparation och under de närmaste åren utfördes ännu en del förbättringsarbeten. År 1862 tillbyggdes rostugn och malmkross. Den grundligaste renoveringen företogs emellertid under åren 1874-1875 samt 1882, då även ett spelhus med turbin uppfördes. Ända till 1913 betjänade man sig dock dessutom av två större vattenhjul, men år 1914 fingo såväl dessa som de gamla spelhusen, i vilka de varit inhysta, skatta åt förgängelsen och två nya turbiner anskaffades.

Gamla bruksböcker utvisa, att 1849 nedbrunno hyttan tillhöriga kolhus jämte hyttskrivarebostaden. De nuvarande kolhusen äro jämförelsevis nya. De uppfördes 1904, då även ett c:a 300 meter långt järnvägsspår anlades, varigenom en välbehövlig förbindelse med Hörkens järnvägsstation ernåddes.

Intill 1909 ägdes Hörks masugn av ett s.k. hyttelag, vilket bedrev blåsningen efter nyare tiders hyttdrivning, synnerligen säregna principer.

Indelade i skift "brukade" nämligen varje delägare vissa antal dygn i förhållande till sin andel eller "fjärdepart" i hyttan.

Hörks hyttelag tillhöriga fjärdeparter voro 26, delade i 4 dygn pr fjärdepart.

År 1874 voro hyttintressenterna och antal "brukade" dygn på varje intressent följande:

H.S.Mörner 51/2 fj:part 22 dygn;

Lundbloms på Lövnäs arvingar 45/8 fj:part 181/2 dygn;

Örström och Almkvist, Björsarv, 5 fj:part 20 dygn;

Albert Larsson, Heden 33/4 fj:part 15 dygn;

Erik och Joh. Jansson, Ö. Born, 2 fj:part 8 dygn;

Anders Andersson, Nederhyttan, 1 fj:part 4 dygn;

A. Vestlund, Råstock, 5/8 fj:part 21/2 dygn;

J.O. Eriksson, Sundet, 1/2 fj:part 2 dygn;

K.E. Persson, Nubbtorp, 1/2 fj:part 2 dygn;

Abraham Helsing, Brattbärg, 1/2 fj:part 2 dygn; (Återfinns i vårt släktregister som A.1.1.5. Levnad 1836-10-31 -- 1925-11-11 )

P.E. Andersson, Norra Rävtorp, 1/2 fj:part 2 dygn;

Erik Ersson, V. Born, 1/2 fj:part 2 dygn;

Carl Ersson, Brattbärg, 1/2 fj:part 2 dygn;

A. Jansson, N. Lövfall, 1/4 fj:part 1 dygn;

Joh. Jansson, Eskilslund, 1/4 fj:part 1 dygn.

På denna tid fraktades kol och malmer fram till hyttan under vintermånaderna och under denna årstid företedde såväl vägar som hyttbackar ett i alla avseenden rörligt liv.

Vid hyttan lades tackjärnet upp i s.k. järnbodar, varifrån det med häst och släde forslades till Arboga och Nora m.fl. platser. En sådan resa fram och åter tog givetvis många dygn, t.o.m. veckor i anspråk.

Sedan Frövi-Ludvika och Bärgslagernas järnvägar tillkommo upphörde givetvis dessa resor.

Vid 1917 års slut, innan hyttan såldes till det konsortium, vilket tillträdde hyttrörelsen 1918, voro delägarna följande:

Gravendals aktiebolag och bärgsmännen;

Abraham Hellsing (A.1.1.5.), Brattbärg

Karl Hellsing (A.1.1.5.4), Sundet (son till Abraham ovan)

August Hellsing (A.1.1.5.1), Lövfallet (Äldste son till Abraham ovan)

Lennart Helsing (A.1.1.5.1.4), Brattbärg (Son till August ovan. Sonson till Abraham ovan.)

August Persson, Brattbärg

P.E. Persson, Nubbtorp.

Tillverkningen var c:a 4,500 ton tackjärn pr år.

Hyttans nya ägare företogo en genomgripande reparation. Bl.a. nedrevs den halvtannat sekel gamla hyttpipan och en större och tidsenligare nybyggdes. Även en blåsmaskin installerades.

Det nya bolaget måste dock på grund av ständigt fallande järnpriser redan 1921 nedlägga driften.

Det såg mörkt ut för den gamla masugnens arbetare. De flesta voro äldre personer med familjer. Många ägde även små egna hem i hyttans närhet och voro föga benägna till avflyttning från orten. Arbete fanns knappast att uppbringa i hela trakten.

Någon ljusning syntes ej förrän i april i år, då underrättelse kom att a.-b. Bångbro Rörverk inköpt Hörks masugn och ett glädjande budskap om driftens återupptagning spred sig bland traktens befolkning.

Nästan omedelbart igångsattes också en del reparationsarbeten; omkring 1 maj var hyttan påblåst och f.n. sysselsätter den omkring ett 40-tal arbetare.

Under förut nämnda bolags insiktsfulla ledning torde också alla förutsättningar finnas, för att den gamla masugnen även i fortsättningen skall gå framåt och giva bröd åt sin gamla arbetarestam.