Johan Edvard Hellsing A.6.8.2.2.

Johan Edvard blev ordförande

• med hustru Tekla som stöd

Under hösten verkade det klarna. Johan Edvard kände sig säker. På träffen i november kom nio intresserade för att diskutera, flera var från Hallstahammar. - Men hur skall vi göra? Johan Edvard var 26 år och ingen var äldre än 35 år, förutom Malmberg som hunnit bli 44 år. Efter att Johan Edvard flyttat från Hällefors och arbetat i Bångbro, Stockholm och Filipstad kände han sig mer hemtam inom förbundet Framtidsrörelsen. Förbundet hade ju svarat att det där kan du lika bra själv, på frågan om hjälp. De lovade ändå att skicka en kille till mötet den 4 december. - Bara jag inte får sparken igen som på alla tidigare platser, tänkte Johan Edvard.

Tankarna på Tekla

Det var inte bara inkomsterna han tänkte på. Den där Tekla Maria Blixt var en rysligt vacker kvinna. Det må bära eller brista, Lindesberg kunde inte få förbli en vit fläck på förbundets karta.

På torsdag kvällen den 4 december gick Johan Edvard längs Kristinavägen på väg hem till Nortullsgatan där Tekla väntade. - Redan femton medlemmar samma kväll som vi bildat avdelningen, tänkte Johan Edvard. Dagen därpå kändes det lättare att arbeta.

• Inga problem är olösliga tänkte Johan Edvard medan han monterade cyklar på Orionfabriken och tankarna var kvar vid mötet kvällen innan på logen Gideons lokal vid Kristinavägen. Men långa stunder var det bara Tekla i tankarna.

Nu började en intensiv period. Kvälls- och helgmöten avlöste varandra. Nya medlemmar invaldes, insamlingslistor gjordes och sjuka medlemmarfick stöd, fabriksägarnas misstro till förbundet bestod och ekonomin var skral. När Tekla i december året därpå fick deras son John, kände Johan Edvard stolthet men också ansvar – 19 december 1903 gifte han sig med Tekla.

J.E. Hellsing ordförande 1902-1911

Framgångarna avtalsmässigt var inte så stora men den nybildade avdelningen av Jern- och Metallindustriarbetareförbundet kunde vara med och bilda Lindesbergs Arbetarekommun, köpa andelar i Folkets Hus föreningen och 1907 kunde man gå under en nyinköpt egen fana på Första Maj. Johan Edvard eller J.E. Som han skrev, hann med att bli vald till förbundskongressen i Stockholm 1904 och storstrejkåret 1909 blev han hotad med avsked från Orion på grund av strejken.

Medlemsmötet 26 augusti 1909 beslutade att J.E. Skulle avbryta strejken och återgå i arbetet

på Orion. Som förste arbetarrepresentant blev J.E. Invald i Lindesbergs Kommunalfullmäktige 1905 och kunde ge sin röst i den tidigare helt borgerliga församlingen.

Aktiv inom Konsum

Innan J.E. Och Tekla flyttade till Karlskoga 1911 hann de få fler barn förutom John, nämligen Lisa 1905, Holger 1907 och i Karlskoga kom Ingeborg 1918.

Naturligtvis fortsatte J.E. Sin verksamhet som fackföreningsman i Karlskoga och blev även där ordförande i Metalls avdelning.

Han kom med i Kommunalfullmäktige och blev aktiv inom Konsum, där han numera är förevigad på en oljemålning. Den gamla fackföreningskämpen fick, kanske något förvånande för en gammal socialist, Kunglig Majestäts medalj i guld, för medborgerlig förtjänst 1946.

Här har jag hittat en artikel ut tidningen Dalpilen, Kopparbergs Läns nyhets- och annons Tidning nummer 3 för Falun och Väster-Bergslagens fögderier. Den 11 januari 1910 som handlar om bärgsbruksidkaren Abraham Hellsing (A.1.1.5.) och hans maka, född Jansson, som firar guldbröllop den 2:re januari 1910.

Enligt tidningen tillhör Abraham Hellsing en bergsmanssläkt, som särskilt inom Dalarna och Västmanland utmärkt sig för stora och betydande insatser i det gamla s.k. hammarsmidet. Abrahams far var smidesmästare vid Grafvendal i Säfsnäs och farfar var s.k. ålderman eller upplysningsman för hammarsmidet i både Värmland och Dalsland.

De åldriga makarna uppvaktades under dagens lopp med många och varma välgångsönskningar och firades dagen i kretsen af de flesta barn och barnbarnen. Hade dessa varit samlade, skulle de ha räknat åtta barn, tjugufem barnbarn och ett barnbarnsbarn.